Förra lördagen drog ju syrran jag och alla vovvar till Gränsjön i Värmland. Det ligger några mil utanför Arvika. Vi begav oss ut på äventyr utan familj eller sambosar. Det tog ungefär fem timmar att komma fram, vi gjorde endast ett kort stopp typ i Örebro.....vi körde fel där.... Stannade på Statoil för att tigga till oss en väg atlas. Sen bar det av igen. Resan gick bra. Jag körde. Har aldrig kört så långt nån gång. Gjorde den fulaste omkörningen i 130-140.....med en polis bakom. inte så smart....men det gick bra! Framme vid stugan vi skulle bo i mötte vi Kenneth, han som ägde den. Han visade oss runt. Ja, bättre kunde det inte bli! Jätte fin stuga som låg för sig själv med en jätte lik gräsmatta! Nemo apporterade Kentas brallor.......inte så lyckat.....hmmmm.... Vi lastade in packningen rastade hundarna sen drog vi för att shoppade mat och lite sån't. gränsjön ligger i Glaskogens naturreservat. Där finns enormt fin natur och härliga vandrings leder runt husknuten. Massor av sjöar! Det finns även björn lo o varg där. Vi såg inget av det. Varg hade varit häftigt att se, även lo. Men de lös med all sin frånvaro. Skulle jag också göra om jag vore ett viltdjur och hörde vårat tjatter på långa vägar............

Det regnade och åskade första dagen resten av veckan har det varit solsken och varmt. Värmebälja. Vi har gått upp tidigt på morgonen för att orka med att vandra runt i skogarna. På dagarna har vi legat i solen ett antal timmar. Helt underbart! På kvällarna har vi sprungit från tre till sex kilometer. Ahhh, vi är bara för bra! Sen blev det såklart promenader med vovvarna kvällstid också. upptäcksfärder i omgivningarna. Vi skulle ro med båten som man fick låna med stugan. Men den var stor och vi är fega så vi provsatt bara i båten. Dessutom tog det tre dagar att hitta den......500 meter från huset. Hur kunde det bli så svårt? Jo, vi kom på att det där med avstånd inte är allas grej.... Nemo o Wilma är inte alls vana att bara vara ute....utan att vi gö nå't.  Så de fick träna på det genom att vara ute HELA dagarna. Bara vara, gå in o ut precis som de ville. Alla tyckte om det. Utom Nemo. Han tyckte det var svårt att inte göra något. Jätte svårt! Han dök upp som gubben i lådan lite då oh då på de mest märkliga sätt..... De sista två dagarna kunde även han slappa i skuggan..... Mio hade det besvärligt med att dela med sig kan man säga. Han ville äga allting. Vattnet, pinnarna, matten, gräset o djuren. Ja det är inte lätt alla gånger...... Men han insåg att han skulle behöva dela sin tillvaro med sina kussisar...... Wilma ville hemskt gärna lära sig nya saker.....trix o sånt....bylle.....

Det blev en hel del badande. För Mio o Nemo. Mio gillade inte att dela sjön med någon annan. Han fick bassing många gånger för sitt tråkiga uppförande. Nemo är så cool, han vänder sig bara bort när Mio är lite för störig. Wilman flöt i vid ett tillfälle och apporterade en liten pinne. Sen fick det räcka med badande för hennes del

Den här veckan har varit helt underbar! Vi har inte skrattat så mycket på evigheter. Vi hade det så slappt! Men motionerade mycket. Hundarna är totalt slut än. Sen är det ju märkligt hur det kan hända så mycket konstiga saker. Jag får inte plats med att skriva allting här. Och vissa saker ska inte skrivas eller nämnas heller   .  Värmlands semestern är bland det roligaste jag gjort! Min syrra är helt fantastisk och jag hoppas att vi kan göra om det snart igen! Skulle kunna fortsätta skriva men det får räcka såhär. Hoppas att jag kan lyckas publicera lite bilder från resan sen.

Nu är verkligheten ifatt en. Jobbet. Vardagen. Jag vill ha semester!

 

helena hagström

8 juni 2010 09:11

haha fan vilken tur blev du inte av med lappen, me snuten bakom ! De längsta jag har kört i ett sträck 100 mil.
Hej aNemo som hämtar brallor !!!!! Tur ni slapp se både björn o varg.

Läser att ni har haft en kanon vecka, ja de behöver man verkligen. Kram

 

Sussi och Mio

9 juni 2010 11:41

HAHAHAHAHAHAHA,GUD VAD KUL VI HAFT!saknar er dax att planera nästa semester kanske?Ha det gott,Kram sussi och Mio MIN Mio

 

sussi och Mio

9 juni 2010 11:45

Hejsan hoppas Nemo kryar på sig,det blir nog bra med ett nytt halsband,Jag har läst paragrafer för mitt pucko sedan vi kom hem men det funkar inte lika bra i hemmiljö kan jag säga,han suckar mest och försöker glida undan med blicken och svansen ligger kvar på ryggen,hundskrälle,ja det är väll bara att fortsätta traggla men hua vad trist det är!vi skulle behöva er här våran pht(personliga hundtränare)ha det gott krama hundarna från oss KRAM Sussi och MIo

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

...........nästan ett år sedan jag bloggade! Just nu har vi semester. Helt underbart. Varje dag har det varit fullt upp, men inte idag. Fullt upp innebär mest hundträning faktiskt. I vintras gick jag en lydnads kurs med Eos hos E&T. På den kursen gic...

..........börjar min lilla flatte bli lite större. Han är nu lite över fyra månader och börjar faktiskt bli en stor kille. Han är hur go som helst. Vi tränar på både med vardags bestyren med allt vad det innebär, lite lydnad, och vi har just provat l...

För snart tre veckor sedan hämtade jag hem min valp. Han har fått namnet Eos. Jag har lite kass fantasi, men det är ett fint namn. Det har gått bra det mesta sen han kom hem. Han har haft lite trasslig mage, men det har löst sig. Nu mår han toppen oc...

I går gick Nemo och jag vårat tredje öppenklass spår. Likaså min syster Sussi och hennes cocker Mio. Vi fick båda två våra sista ettor. Tack gode gud! Flera har sagt att det är enkelt, men jag håller absolut inte med. Är väldigt glad och stolt över N...

Tiden går så fort. Min blogg innehåller inte så många nya inlägg. Vi tränar inte så mycket lydnad just nu jag och Nemo. Ska inte göra det heller, vi nöjer oss med att träffa gänget för träning en gång i veckan. Äntligen är vi igång igen. Men jag vill...