Nu har jag beslutat att inte blogga mer!

Jag vill bara innan dess göra några förtydliganden innan jag slutar.

Det gäller min hund Nemo. Världens goaste vovve!

Nemo kommer inte att användas i avel, tro det eller ej men det har jag kommit på helt själv. Det har varit intressant tidigare då han visat sig vara en fin hund, men jag har velat att han skulle ha lite meriter. Så ni som har varit oroliga kan vara helt lugna! Inga Nemo babysar kommer någonsin att födas! Jag vet inte heller hur det kommer att gå med hans operation. Väntar fortfarande på provsvaren. Kanske är han inte i livet så länge till?

Om det vill sig väl så kommer ändå Nemo att få stanna hos mig tills han blir en gammal farbror. Han kommer aldrig mer att beträda ett utställnings område. Det har jag också kommit på helt själv. Inget att oroa sig för där heller, bra va?

Jag, Wilma och min älskade Nemo vill TACKA alla ni underbara människor som läst varje dag! Ni kan ju alltid höra av er till MIG om ni undrar något eller så... Det är så trist att höra saker på omvägar.

Ha det gott!

Var på kräft skiva igår. Det var väldigt trevligt. Lyckades få i mig typ tre kräftor eller nåt. Har ingen skal teknik. Jag visade Nemo en kräfta. Men han blev jätte rädd! Han var väldigt intresserad av den, men den var samtidigt jätte läskig. Han hoppade bakåt och skällde på den. Wilma gillar inte heller kräftor. Hundarna fick smaka lite annat smaskigt. Kan inte låta bli att skämma bort dem.

Idag har jag typ tusen saker på min "att göra när jag är ledig lista". Men jag är ganska säker på att jag inte hinner ens hälften. Ska träna med hundarna idag. Det har jag liksom inte gjort eftersom mina tankar har varit på annat håll. Ibland känns det hopplöst, men ibland tänker jag att jo, det kan ju gå jätte bra det här....

Senare ska jag tillsammans med Ulrika och Ida gå en lång promenad. Det ska bli roligt. Det var länge sen vi träffade Ida. Jag borde bada hundarna också, vi får se om tiden räcker till.....Just nu håller jag på att rensa ur våran stora garderob. Där hamnar allt och lite till. Nemo och Wilma hjälper till att hålla koll på grejorna. Wilma river sönder små kartonger och Nemo hjälper också till. Hittade bla ett par byxor stl 44. Jag satte på mig byxorna och vips så hade jag.........ett par super stora brallor på mig. Tänk att jag knappt kunde ha dem förut. Är glad att jag har gått ner men det funkar inte riktigt i mitt huvud eftersom jag tycker att ja e likadan fortfarande. Det tar nog ett tag att vänja sig.

Tankarna far runt runt i skallen. Bara måste göra något hela tiden. Hur f-n ska jag stå ut tills provsvaren kommer?

Har varit på jobbet som vanligt idag. Nemo har fått en ny vän. Han är en terrier, vet inte villken sort, men den är typ lika stor som Nemo. Otroligt fin. Han heter Tage och vi gjorde sällskap på lunchen. Nemo och Tage fick leka, det tyckte Nemo var toppen såklart. Han är ju så otroligt snäll. Han slänger sig i backen och låter Tage brottas, dra i benen, rycka i svansen ta stryp tag på halsen, tuffsa till kostymen. Nemo bara njuter!

Wilma tyckte att det blev lite väl stökigt och höll sig på avstånd. Leka! Varför ska man göra det så där rakt upp och ner? Fånigt! Nu ska vi åka och fixa lite till kräftskivan i morrn. Har lite att stå i. Det är bra, då kanske jag slutar tänka så förbannat.................

I morse var jag hos Ulrika och vi gick en liten promenad i Ängeby skogarna. Hundarna sprang fritt och tokade sig som vanligt. Det känns i luften att det är höst nu....

I går var jag ju med Nemo till Ultuna. Jag är ju lite orolig eftersom knölen i munnen blöder osv. Jag pratade med en jätte trevlig veterinär som hade sunda svar på mina frågor. Det blir ev operation av munnen den 27:e. Det kommer att tas bort en bit av hans käke. Villket inte alls känns bra. Men det kommer inte bli några som helst problem för honom sa veterinären! Det vi ska oroa oss för i nuläget är vad det blir för svar på tumören. Om den är god eller elakartad. Veterinären sa också att tyvärr är flattarna över representerade vad gäller tumörer.... I går var jag så himla ledsen. Jag grät därför att jag tog ett slags beslut. Om det är en elak besvärlig tumör så vill jag att han ska få somna. Hur klarar man sånt här? Jag kan inte fatta det. Men om går det att få ordning på det genom operation och han kan leva ett normalt liv så vill jag att han ska få göra det. Som det är nu så är Nemo precis som villken hund som helst ska ni veta. Han mår toppen bra och han har inga problem med knölen vad vi kan märka av. Han är bara tre år. Men jag har beslutat att hur det än är så ska jag inte vara självisk. Jag ska såklart tänka bara på honom och hans bästa.

Jag måste tacka min kompis Ulrika! Tack för att du finns där och ställer upp när jag behöver det och när jag är sådär hemskt ledsen och nästan ger upp. Då kommer det kloka ord från dig som värmer och får mig att komma till sans igen........

Vi har nästan inte gjort ett skvatt idag. Jag är helt slut. Det är jobbigt att jobba vissa dagar. Men såklart är det också roligt att ha mycket att göra. Wilma och Nemo har ju fått vara hemma på dagarna när jag har börjat jobba efter semestern. Tobbe har kunnat åka förbi hemma och gått en promenad med dem mitt på dagen. Men idag har de varit med på jobbet och resten av veckan ska de få följa med. De är lite ovana att sitta i hund stallet efter fyra veckors semester och sen har de ju varit hemma i drygt två veckor. Tydligen hade de pratat lite med de andra vovvarna och Wilma hade visst en hel del att säga.... Nemo tycker att de är jätte skoj att vara tillbaka till "jobbet". Dessutom är det ju roligt att träffa hund kompisarna. Wilma tycker att de andra vovvarna är fåniga, alla förutom taxen Kiwi. Hon är typ skita fin tycker Wilma. Vi mötte Kiwi och hennes matte på lunch promenaden. Wilma är helt sanslös. Hon fäller fram sina ull toffsar till öron och svansen som ser ut som en stor dammvippa står rakt upp och ögonen ser ut som två tefat och hon trippar fram som en hingst! Då skulle man villja veta vad hon tänker, ja eller kanske inte................

Vi har inte gjort något idag. Jag skulle ju ha sprungit men det har inte hunnits med. Vet inte varför. Vi traskade ca 45 minuter i morse. Det blev lite kortare än vanligt. Nu ska vi hitta på nåt......

Ja det kanske är jag det! Jag pratar om Nemo hitan och ditan. Att han kanske snart inte är i livet. Men det vet jag ju inte! Har inte ens fått provsvaren än. Kanske är det så att jag förbereder mig för det värsta. Men jag förstår bara inte hur detta ska få ett lyckligt slut? Gråt attackerna och ångesten sköljer över mig då och då. Tänk om det inte går att fixa till? Jag är så blödig av mig. Gråter för minsta lilla och förväntar mig alltid det värsta. Jag funderar mycket på om det blir så, att han kanske inte finns så länge till. Men herreguuuud! Han är ju inte döds dömd på något vis. Inte alls. Tänk om det blir så att hund intresset svalnar och försvinner helt? Jag blir tokig snart!!!!! Bla bla blaaa.............................................
........

Har haft en tuff dag på jobbet idag. Är trött. Var på styrelse möte på brukshund klubben. Kom för sent, missade typ hela mötet. Men det var trevligt att träffa "klubbisarna" en stund iallafall. Skulle springa nu ikväll. Sprack det också. Hade ingen att lubba med. Vågar inte bege mig ut själv. Jag är så otroligt rädd att gå upp i vikt igen. Jag är fortfarande på tok för stor men det känns såklart bättre om jag får springa.

Nu ska vi titta på tv:n en stund. Sen är det dags att gå och nanna kudden. Wilma är jätte trött. Nemo också. Hoppas det blir en bättre dag i morrn. Go natt på er!

I morse tog vi lite sov morgon. Bilen skulle en snabbis till verkstan. Sov en timma längre än vanligt. Men jag var hur trött som helst ändå. Irrade omkring i huset tillsammans med Nemo, som även han var bamse trött, och visste inte alls vad jag skulle göra. Efter en liten stund kom jag på att det var byxor och strumpor som skulle på. Nemo hade den ena sockan i sin mun. Wilma satt i köket och såg hungrig ut. Till slut var det dags att bege sig ut med hundarna. Då hittade jag inte min hus nyckel. Letade som en tok men jag har inte hittat den än. Jag är så virrig, det är likadant varje morgon. Varför lär jag mig inte?? En något kortare runda fick det bli med doggsen. Trist... Sen åt jag frukost. VV yoghurt med flingor. Eftersom jag är lite förvirrad och hade väldigt brottom lämnade jag bordet för att leta efter mobilen. Då hade Wilma en plan på G. Hon hoppade upp på stolen och drog ner fling paketet på golvet. Wilma försökte dra med sig och fling paketet som ju är lika stort som henne själv under köks bordet och mellan alla stols ben. Men hon är ju inte så diskret direkt den lille damen......Så hon hann inte äta några flingor. Villken besvikelse. Hennes min var oslagbar ska jag säga! -Hur kunde mammsen upptäcka mig? undrade hon. Då var jag lite irriterad.... 

När jag kom till jobbet fick jag sätta mig i telefon kö till djursjukhuset. Tyvärr har de inte fått provsvaren på tumören än. Bokade en tid till Nemo på torsdag efter jobbet, de måste kontrollera knölen, jag börjar bli väldigt orolig, eftersom den växer och frodas. Kanske hinner svaren komma till dess??

Min natt har varit fylld med mardrömmar. Om Nemo. Jag stor grät i morse när jag vaknade, vågade inte somna om. Jag drömde att han blev jätte sjuk och alltihopa tog slut. Var tvungen att gå upp ur sängen och leta efter honom i morse, för jag visste inte riktigt...Han låg yr vaken i soffan och sov...- Men hallå mamma! Är du ledsen? undrade han. Sen gav han mig ungefär sju tusen pussar i ögonen och några i öronen också...

Wilma ligger just nu mitt i sängen och tittar upp i taket. Hon tycker nog att vi kan vila ett tag till. Sängen är ju så mysigt fluffig tycker hon.

Nu ska vi ut och gå en sväng. Kanske springa? Jag fuskade ju igår och åt en del godsaker istället så jag måste ta igen det idag.

Tobbe tävlar idag också. Vi ska åka dit sen jag och hundarna. Kolla lite. Sen är det måndag igen....................