Ovan: Katarina med Nemo, Instruktör Lena Sundqvist samt Veronika med Visa.Foto: Ulrika MackinVi har nyss kommit hem. Vi och tränade efter jobbet. För Lena. Hon är otroligt duktig.Tyvärr har det gått ganska dåligt att träna för mig och Nemo. Jag får inte till det bara. Han är snurrig spattig och bara helt koko. Ska lukta överallt titta på grejor och är frånvarande, så det känns hopplöst. Men idag berättade Lena för mig hur det låg till. Fotgåendet som har gått så bra hela tiden! Han släpper och springer i sidled och droppar hela tiden. Men idag sa Lena åt mig att behålla kopplet på och styra upp honom. Och jisses! Det funkade super bra! Jag fick liksom hjälpa honom med kopplet och lägga till lite röst förstärkning.Fick rådet att dämpa belöningarna. Bra och godis räcker! Inga översvallande super duper belöningar. Nemo skärpte till sig på en gång. Han lyssnade. Det gjorde susen på en gång, jag tror han tyckte att det var skönt att jag höll klaffen. Matte tramsar för mycket.Sen gick vi igenom rutan lite, den funkade också ganska bra tycker jag. Om jag är lungn så är han lungn. Låter enkelt va? Nä det är inte lätt att träna sin vovve. Inte alls enkelt. Man sliter sitt hår ibland. Man tror att man ska bli galen! Bara att ge upp tänker man. Men det är just dessa stunder när allt faller på plats som får en att förstå hur fantastiskt det är! Hur fantastiskt det är när det funkar! Och det så bra att det finns människor som Lena. Som kan så mycket och som delar med sig på av sina erfarenheter och all sin kunskap! Tack till Lena. Du är toppen!! Den här roliga träningen kommer jag att leva länge på.....