I dag slutade jag tidigt från jobbet. Så vi for hem klockan tolv. Underbart, dessutom var det ju jätte fint väder. Väl hemma käkade jag lite snabbt sen åkte vi till Ulrika i Ängeby. Vi gick upp i skogen. De blir väldigt ivriga när vi kommer till Ängeby, där händer det alltid något skoj! De skötte sig jätte bra, inte ens Wilma hade egna åsikter idag. Det gör susen att vara konsekvent! Matte kan om hon vill.Skogen där är fantastiskt fin. Ulrika har bra lokalsinne. Själv fattade jag inte alls vart vi var på väg. Hundarna sprang fritt omkring och njöt av skogs turen. Till slut kom vi fram till ett stort berg. Som vi beslutade att vi skulle upp på. Det gick bra, hundarna tyckte att det var jätte spännande. Vi satte oss för att fika. Vi hade saft och kakor. Som vanligt hade jag inte tagit med mig några muggar. Men en stor plastbytta fick duga att dricka ur. Jag la ifrån mig min kaka en stund. Vips så var den i Alonzos mun. Nemo satt mittemot mig med långa saliv snoddar hängandes ur munnen, han var jätte sugen på fika....Wilma satt stilla som en sten figur och tittade när Ulrika tuggade sin kaka, gjorde allt för att se utsvulten ut,också hon sugen på fika. Visst låter det mysigt?? Azzora...öh...ja.. hon sprang omkring och kollade omgivningen. Hon struntade i att vi fikade. Nemo viftade med svansen så mossan yrde. Dags att gå beslutade vi. På vägen hem fick de leta godis, gott gotti gott gott!!! När vi kom hem igen gjorde vi ett litet "uppletande av matte". Jag sprang och gömde mig så fick de leta. Nemo har lite svårt att göra saker på egen hand ibland så han ville helst att Ulrika skulle visa vart jag var någonstans. Jag hade gömt mig lite knepigt. Han går mest på synen så han sprang förbi mig flera gånger. Till slut var han tvungen att använda lilla nosen. Wilma hade lite svårt att hitta mig när det väl var hennes tur. Det började skymma så tyvärr var hon lite orolig att det skulle börja smälla av fyrverkerier. Hon hittade mig och för att hon skulle bli extra glad fick hon ett litet godis regn.Hundarna vilar men snart ska Wilma få sin kvälls runda. Tidigt? Ja, men det går nästan inte att gå ut med hunden på kvällarna i Storvreta. Här firas det fortfarande nyår. Det håller på några veckor före och några veckor efter årsskiftet. Fruktansvärt tycker jag. Oftast hinner hon inte ens sätta sig och kissa utanför dörren innan det smäller. Det är grymt.