Ja det lär inte bli mycket sömn i natt inte. Märker direkt att något är fel med Wilma. Hon ville helst inte gå när vi gick kvälls rundan efter träningen. Hon satte sig bara ner hela tiden. Jag fick liksom locka på henne. Efter hennes Borrelia är hon lite ängslig när det är pruttigt i magen. Hon är jätte rädd för att bajsa när hon känner sig lite krasslig. Precis när jag skulle till att somna hörde jag att hon var på väg in under sängen. Hon ligger där när hon är ängslig, typ när det smäller ute och sån't.... Det var bara att kliva upp ur sängen och klä på sig igen och knata ut. Har försökt att gå en sväng med henne för att sätta fart på magen så allt det onda kommer ut....men hunden vägrar skita! Nu skakar hon och mår illa till tusen. Mattes lilla plutta! Varför ska hon äta allt för? Synd att hon inte förstår själv... Dessutom måste jag ha koppel på henne annars kryper hon in under bilen. Inte så trevligt att sitta ute mitt i natten och vänta tills hon behagar komma fram. Ja det är bara hoppas att det kommer ut, då kommer hon må bättre på en gång. Man vet ju själv hur det kan vara. jag får väl sitta här och vänta på att hon vill gå ut igen..... gonatt da!

tränade med Veronica för Mia idag. Veronica gick sitt spår själv. Hon la ut ett appellspår liknande spår i skogen. Två vinklar tre saker i spåret. Visa har inte gjort nå't sånt spår tidigare. Men guuud vad duktig hon va! Veronica hade ändå gått över en stig uppe på ett berg och lite så. Hon fixade det galant. Visa är lite försiktig men med lite mer träning kommer det lösa sig hur bra som helst. Mia la ut Nemos spår. Det var sju pinnar inklusive slut. Ca 800-900 meter långt. Han har sällan spårat så bra. Klockrent vid apporter och vinklar. Han tog slut lite i slutet då gick han lite fel. Men det hade råkat bli så att påsläppet blev nära slutet så det var faktiskt jäkligt bra jobbat av honom. Jag tog tillbaka honom lite och sen löste han den klurigheten fint. Är så nöjd och glad över min otroligt duktiga hund! Han spårade jätte noga och det var ett jätte lagom tempo hela tiden. Inget trassel efter apporterna när jag ska visa på honom igen. Eller nja...vid sista pinnen var jag lite slarvig och det var dumt av mig att inte hjälpa honom. Men men man lär sig av misstagen. Dessutom har jag lärt mig läsa honom bättre och jag har faktiskt tro det eller ej, ganska bra koll på linan! Mias Puma är ju litet av ett krutpaket kan man säga. Hennes Dobbermanns är så läckra! Jag la ett 500-600??? meter långt spår till henne. Sju apporter totalt. Det kryllade av bärplockare i skogen. Vilket inte gjorde det lättare för Puma. Vid en sträcka kom hon fel några gånger. Men det löste sig och hon redde ut situationen. Hittade alla pinnar gjorde hon med.

Nästa vecka är det läger dax. Det ska bli roligt. Men jag minns hur slut i huvudet jag blev sist! Sen hoppas jag att vi kommer med på nå'n lägre tävling så vi får det ur världen! Jag vill vidare.....

Lite bilder från semestern. Tyvärr blev det inte så många bilder som vanligt, men här kommer några.