Wilma har lyckats göra det hon ska. Så hon är lite piggare. Men hon känner sig väldigt vissen. Hon ligger nedanför trappen i solen och värmer sin lite frussna kropp. Så det går nog över, hon är ju på bättrings vägen. Jag har städat, äntligen färdigt! Det är så trist att göra det när lusten inte infinner sig. Vi har så ont om plats i lilla huset att jag inte vet var jag ska göra av saker och ting, det blir mest instoppade huller o buller i en massa skåp.

Nu ska jag vänta på att tvätt maskin ska bli klar sen ska jag åka in till stan och försöka inhandla en skjorta till Tobbe. Hur lätt är det da? Vi får se vad jag hittar på. Har inte tagit nån längre runda med Nemo idag. Ska göra det när jag kommer hem från stan. Sen får de klara sig utan mig i några timmar när vi är i stan och träffar kompisar. Alltid trevligt med en liten pub kväll!

Wilma mår fortfarande inte bra. Jag vet inte vad det är. Allt som hänt under natten är att hon kräkits lite. Hon mår illa, slickar sig runt munnen hela tiden. Jag avvaktar lite till. Sen åker jag till veterinären om det inte blir bättre. Hon vägrar gå när hon är ute. Kanske är hon förstoppad? Jag är trött, vill sova. Men det finns ingen tid att sova. Hela huset ser ut som ett bombnedslag. Jag måste städa idag. Ikväll ska vi åka in till stan och träffa mina jobbar kompisar. Vi ska ha en öl kväll. Hur kul känns det när hunden e dålig?

Ja det lär inte bli mycket sömn i natt inte. Märker direkt att något är fel med Wilma. Hon ville helst inte gå när vi gick kvälls rundan efter träningen. Hon satte sig bara ner hela tiden. Jag fick liksom locka på henne. Efter hennes Borrelia är hon lite ängslig när det är pruttigt i magen. Hon är jätte rädd för att bajsa när hon känner sig lite krasslig. Precis när jag skulle till att somna hörde jag att hon var på väg in under sängen. Hon ligger där när hon är ängslig, typ när det smäller ute och sån't.... Det var bara att kliva upp ur sängen och klä på sig igen och knata ut. Har försökt att gå en sväng med henne för att sätta fart på magen så allt det onda kommer ut....men hunden vägrar skita! Nu skakar hon och mår illa till tusen. Mattes lilla plutta! Varför ska hon äta allt för? Synd att hon inte förstår själv... Dessutom måste jag ha koppel på henne annars kryper hon in under bilen. Inte så trevligt att sitta ute mitt i natten och vänta tills hon behagar komma fram. Ja det är bara hoppas att det kommer ut, då kommer hon må bättre på en gång. Man vet ju själv hur det kan vara. jag får väl sitta här och vänta på att hon vill gå ut igen..... gonatt da!

tränade med Veronica för Mia idag. Veronica gick sitt spår själv. Hon la ut ett appellspår liknande spår i skogen. Två vinklar tre saker i spåret. Visa har inte gjort nå't sånt spår tidigare. Men guuud vad duktig hon va! Veronica hade ändå gått över en stig uppe på ett berg och lite så. Hon fixade det galant. Visa är lite försiktig men med lite mer träning kommer det lösa sig hur bra som helst. Mia la ut Nemos spår. Det var sju pinnar inklusive slut. Ca 800-900 meter långt. Han har sällan spårat så bra. Klockrent vid apporter och vinklar. Han tog slut lite i slutet då gick han lite fel. Men det hade råkat bli så att påsläppet blev nära slutet så det var faktiskt jäkligt bra jobbat av honom. Jag tog tillbaka honom lite och sen löste han den klurigheten fint. Är så nöjd och glad över min otroligt duktiga hund! Han spårade jätte noga och det var ett jätte lagom tempo hela tiden. Inget trassel efter apporterna när jag ska visa på honom igen. Eller nja...vid sista pinnen var jag lite slarvig och det var dumt av mig att inte hjälpa honom. Men men man lär sig av misstagen. Dessutom har jag lärt mig läsa honom bättre och jag har faktiskt tro det eller ej, ganska bra koll på linan! Mias Puma är ju litet av ett krutpaket kan man säga. Hennes Dobbermanns är så läckra! Jag la ett 500-600??? meter långt spår till henne. Sju apporter totalt. Det kryllade av bärplockare i skogen. Vilket inte gjorde det lättare för Puma. Vid en sträcka kom hon fel några gånger. Men det löste sig och hon redde ut situationen. Hittade alla pinnar gjorde hon med.

Nästa vecka är det läger dax. Det ska bli roligt. Men jag minns hur slut i huvudet jag blev sist! Sen hoppas jag att vi kommer med på nå'n lägre tävling så vi får det ur världen! Jag vill vidare.....

Lite bilder från semestern. Tyvärr blev det inte så många bilder som vanligt, men här kommer några.

Kom på en kul grej. Klippte Tobbe nyss. Han har en enkel frisyr så jag klipper honom med maskin då och då. Han har tjockt hår och dessutom ganska ...spretigt...ja jag vet inte hur man ska beskriva hans barr men men.... Hursomhelst så kom jag på en gång för länge sen när jag klippte honom. Vi hade en sån där klipmaskin av lite billigare modell. Hans hår hade blivit några centimeter långt och det var dags att klippa... Jag började och det gick till en början bra. När jag klippt ungefär hälften pajjade maskinen. Där sitter Tobbe med en frisyr utan dess like. Jag insåg att det här kommer inte bli bra alls. Brukar inte skratta åt allvarliga missöden....men jag kunde inte låta bli! Jag skrattade och skrattade. Dubbelvikt stod jag med den trasiga klippmaskinen och tårarna sprutade av skratt. Tobbe var arg som ett bi. Han slog på maskinen och började meka med den. Men den var utom all räddning! Sten död kan man säga. Tobbe gormade åt mig att sluta skratta, det var ju inte ens roligt! Nää det var det inte och jag kände mig så elak men det gick inte att sluta. Hela kvällen låg jag och skrattade! Hur det gick? Jo Tobbe hade keps på sig dagen efter. Han försökte platta till det långa partierna hår som fanns kvar på huvudet. Sen ordnade det till sig med en ny klippmaskin. Ja ni skulle sett frisyren! Han såg rent ut sagt för jävlig ut. Numer när jag klipper så klipper jag super fort ifall det skulle inträffa nå't konstigt med maskinen. Men å andra sidan vad hjälper det att klippa fort? Går det sönder ser han ju förskräcklig ut igen! Nu skrattar vi varje gång det är klipp dags.....