Villket väder! Regn och snö. Blask blåst och äckligt. Ändå pinade jag mig ut till skogs och la spår till hundarna. Är man rubbad tro? Wilmas spår innehöll två vinklar och fyra pinnar ca 200 meter långt...eller kort ska man kanske kalla det. Ska sluta tramsa med hennes spår, det får bli längre nästa gång. Nemos spår la jag som ett L. En vinkel och 6 pinnar, ganska tätt. Spåren fick ligga ca 30-40 minuter.....det blir ju mörkt också.

Under tiden tog vi en liten runda. Nemo tyckte att det var dags att busa så han tog en repa uppe på Tipptoppen. Plötsligt hoppade han till och då såg jag till min stora fasa att det fastnat en jätte stor gren i baken och svansen. Lubbade dit för jag misstänkte att det var en sån där taggbuske. Och mycket riktigt! En lång taggig gren hade snott in sig i hans långa fina byxor bak och i svansen. Fick honom som tur var att stå still och sen var det bara att försöka få bort eländet. Efter mycket lirkande och dragande i kostymen så fick jag bort den, han va duktig som stod still trots att det gjorde så ont. En hel del päls blev kvar på taggbusken....

Wilma fick gå sitt spår först. Hon var spänd av förväntan men inte lika rörig i huvudet som sist. Hon ilade iväg med mig på släp i skogen och spårade så där fint som bara hon kan. Hon är verkligen duktig. Men jag måste tänka på att inte låta henne gå så fort, det är svårt för en koloss som jag att hänga med!

Sen var det Nemos tur. Han var som alltid verkligen sugen på att göra skojjiga saker i skogen. Han tog spåret fint. Tyvärr gör jag samma misstag här, låter honom ånga på som en skogsröjjarmaskin så jag måste gå jätte fort efter och då tittar jag bara vart jag går och inte HUR han spårar. Dessutom brände jag mig på linan, aj aj aj....mina handflator känns flådda.

Men jag märkte idag att han taggar ner efter ca 20-30 meter och börjar spåra bättre. Han slarvar i början och bara ångar på. Sen går han med hög nos och det ser inte ut som om han spårar alls delvis. Men det måste han göra för han går rätt och han var så duktig för han hittade alla sex pinnarna i sitt spår!

Undrar varför det är så svårt att göra fler saker på en gång? Jag har verkligen inte den förmågan. Men idag lyckades jag hålla ordning på linan åtminstonde, inte illa. Inget trassel eller andra konstigheter. Men gud vad det är kul att spåra.

Go kväll!

Just nu har Wilma rysliga bekymmer. De har fått varsitt smaskigt tuggis. Nemo fick ett stort eftersom han är stor och Wilma ett mindre eftersom hon är så liten. Men de håller alltid på att trixa och det ska bytas ben hit och dit. Först ligger de på varitt håll och tuggar intensivt. Efter bara en kort stund kommer Wilma dragandes på Nemos jätte ben genom huset. Då har hon bestämt att han ska ha det lilla benet. Men sen kommer hon på att det ju är svårt att tugga om inte han har tuggat på det först så då släpar hon det återigen igenom huset till filten där han ligger. Men nu är inte han så sugen på att dela med sig..... Men Wilma gör sig oemotståndlig! Hon skäller lite och gör lekinviter. Aaah! Skoj tänker Nemo och genast börjar de busa...i två sekunder..... Sen snor hon hans ben super kvickt! det är mycket med det där.... Ganska skoj ändå att titta på dem. Konstigt att Nemo inte lär sig att hon inte vill leka. Det är ju samma visa varje gång.

Fy vad det är trist att det snöar! Jag blir ledsen. Inget kul alls. Varför! Men igentligen är det inget att deppa ihop för. Det kan hända sämre saker... Funderar på att sticka ut och lägga spår till vovvarna.... Idag får det bli skogs spår. Ja så får det bli!